Sockar och långbyxor är inte men "grej" att ha på mig sommartid. Jag har gått med bara ben hela sommaren och helst i min älskade jeanskjol som börjar bli väldigt sliten nu. Mitt favoritplagg har snart gjort sitt "suck"!

I kväll var första gången jag tyckte att det var riktigt kyligt om benen....bara 12 grader. Vart tog de sköna sommarkvällarna vägen?

Arbetsveckan är klar och nu är det ledig helg. I dag var det bara en kort arbetsdag men en väldans bra sådan. Jag har verkligen haft kul på jobbet tillsammans med "goa" arbetskamrater. Alla har varit glada, bjudit på roliga berättelse och skrattat mycket. Kanske beror det på att det är fredag....

Denna förmiddagen har gått åt till att göra egentligen...ingenting. Bara det allra nödvändigaste har blivit gjort och varför ska jag köra slut på mig innan min arbetande kväll? Jag behöver säkert all energi tills dess!

I dag är det ett lynnigt väder...solsken blandat med regnskurar och vi hann precis rasta hundarna mellan ett par skurar. I bland har man turen på sin sida ;)

...Vargen här...

Det är inte utan att jag är lite orolig att jag ska möta vargen när jag är ute med hundarna.

Orolig är lindrigt sagt...jag är livrädd!!!

Vargen rör sig i runt om i byarna och sist den sågs... igår, var den här, i vår by. Den har dödat, rivit och skrämt många får och den drar sig inte för att gå in i trädgårdarna.

I dag gick jag en annan rutt och undvek skogstigen för jag vill inte stå öga mot öga med vargen.

Den dras till hundar, kanske inte ser dem som ett hot men det vet man ju aldrig och då ska jag skrika och vifta med armarna och få vargen att förstå..."hallå...jag är här och jag är människa!!!"

Det jag inte ska göra är att vända om och springa utan sakta gå bakåt utan att vända mig om.

Frågan är...hur gör jag egentligen om vargen står framför mig och stirrar på mig med sina gula ögon "ryser"....

Lisa

Harry

Jag överlevde första dagen på jobbet efter semestern och det mesta var sig likt. Bara några förändringar så det var bara att ta vid där jag slutade.

Värre än så var det inte och det var kul att träffa sina kollegor igen.

Lisa stog i fönstret och väntade på mig när jag kom hem...lilla snuttan. Gott att veta att man är efterlängtad!

Vänta lite...det ringer på dörren...

Det var bara grannen som skulle lämna tillbaka en lök som han hade lånat. Men snälla...ha ha...

Ja men annars vågar jag inte låna något igen, menade han.

Det kan man kalla att göra rätt för sig.

Nä nu måste jag lägga mig...jag som ska upp tidigt och jobba i morgon. Men det tar sin lilla tid att plocka ihop

vad jag ska ha med mig. Matlådan är fixad och står i kylen.

Mina arbetskläder är tvättade och strykta. Namnskylten har jag stoppat i väskan...ja, då var det väl inget mer.

Det känns alltid lite konstigt när man varit borta från jobbet en längre tid men efter ett par timmar så är allt som vanligt igen.

Då var denna semestern ett minne blott!

Kan fundera på om de saknat mig...hmmm...eller inte...

Besök gärna Villarosa hemsida och se hur Lisas valpar har det. Pappa Snorre fostar dem nu och är deras lekpappa på heltid tills de flyttar.

På grund av återbud finns två valpar kvar.

Vilken lycka för Harry när Lisa kom hem men jag tror Lisa var gladare. Hon var trött på sina valpar som börjar bli riktigt stora och ska snart flytta till egna familjer.

Pappa Snorre får själv ta hand om valparna tills dess och han är en baddare på det. Han fullkomligt älskar sina valpbarn.

Valparna har "sugit ut" Lisa totalt och hon är väldigt smal. Det tyckte tydligen Harry också för han ville genast bjuda Lisa på glass...

Nu känner jag Harry ;) Han såg sin chans att få lite extra gott själv...men det är klart att Lisas hemkomst ska firas!!!

Så ville Lisa ta en tur in i huset...

Måste bara se om allt är som vanligt. Efter en snabb titt kom hon ut till Harry igen och la sig i gräset.

Å vad skönt att vara hemma igen! tycktes hon säga för man såg hur nöjd och glad hon var.

Det dröjde inte många minuter förrän allt var som vanligt igen. Precis som Lisa aldrig varit hemifrån och som de bästa kompisar hundarna är så turades de om att gnaga på ett ben som Harry fått några dagar tidigare...

Är det min tur snart...

Här kan man tala om riktig sann vänskap hundar emellen!